Skånes flygplats hösten 1995
Överbefälhavare Kurt Norén
steg ur bilen och följd av sin stab gick han in på flygplatsen där både
kompanichefen för Eksjö regemente och chefen för
BA08 mötte honom.
Tillsammans gick de in i
ankomsthallen som var avstängd för civila förutom flygplatsanställda och
journalister.
Han såg att försvarsministern
blev intervjuad av reportrar varav de flesta var utländska. Johan Stenbäcks
frisläppande var resultatet av ett intensivt arbete av svensk god politik. Så
löd ordern uppifrån men ÖB visste bättre. Sent en kväll hade en gammal vän
kontaktat honom och visat honom intressant rapportering och ännu intressantare
satellitbilder.
”Om inte ni rekryterar dem”
hade hans vän avslutande sagt, ”så gör vi det.”
En hedersvakt från Eksjö stod
uppställd framför dörrarna till ankomsthallen och bredvid dem stod Kapten
Stenbäcks pluton, dagen till ära hade de fått ta på sig försvarets uniformer
och sina blåa baskrar. Han kände sig stolt när han såg dem och det skulle de få
veta.
Framför dem stod Maria
Stenbäck och ÖB gick fram till henne. Hon skulle inte stå där ensam, men ministern hade övergivit henne för att flirta
med tv.
ÖB hälsade på henne och bad
henne följa med medan han hälsade på Bravo Tango. Han berömde dem en och en för
deras insatser i Bosnien och för deras insatser den dagen deras kapten togs
tillfånga och civila liv, barns liv, räddades.
Några av dem studerade han
extra ingående, han hade sett dem på kort och korten gjorde dem inte någon som
helst rättvisa.
Sedan väntade de tills
dörrarna slogs upp och ut kom Kapten Johan Stenbäck. Kameror blixtrade och reportrar ropade
frågor. Han struntade fullkomligt i protokollet, som i förväg hade skickats
till honom, ignorerade sitt högsta befäl och försvarsministern med mera och kramade
istället om sin fru. Sedan med armen om henne hälsade han på sin pluton och det
var ingen tvekan om att de var glada att se sin kapten igen. Soldaternas
leenden lyste upp rummet lika mycket som fotografernas blixtar.
Treat your men as your beloved sons tänkte Öb och märkte att han log brett medan staben
runt ministern och ministern själv såg snopna ut.
Sedan kom paret Stenbäck fram
till honom.
”Skönt att se er välbehållen
Kapten, sade ÖB, och er fru också. Imorgon skulle jag vilja träffa er och er
vagngrupp för att diskutera framtiden. Bravo Tango gjorde ett gott ett mycket
gott jobb i Bosnien och försvaret har ett gott behov av sådana män. ”
Sedan med en menande blick på
Maria tillade han, ”Och kvinnor.”
De förstod, det såg han på
dem och han var nöjd men ministerns dag blev fullständigt ruinerad för tydligen
hade Kapten Stenbäck missat att läsa den delen i protokollet som handlade om
vad han skulle säga i massmedia.
Hoppsan!
tänkte ÖB, kaptenen glömde berömma den
tysta diplomatin som fått hem honom! Helt rätt för politikerna har inte gjort ett
skit!
Hela äran av att han levde
och var fri att komma hem gavs av Kapten Stenbäck till de svenska trupperna i
Bosnien, medan svensk politik och svenska politiker fick sig en avbasning utan
like.
Jag kunde inte sagt det bättre själv. Jänkarna kan
glömma sina planer för det här är min blivande efterträdare, om jag har något
att säga till om!
Han vände sig till Eksjö
regementschef men var noga med att alla runt omkring hörde vad han sade.
”Överste, Kapten Stenbäck har
en plats på Försvarshögskolan till hösten. Det ska bli mig ett sant nöje att
följa den blivande Majorens karriär inom försvaret.” Genom den kommentaren
satte ÖB p för alla negativa följder av Kapten Stenbäcks icke politiskt
korrekta uppförande inför massmedia.
Jag tar hand om de mina tänkte Öb men blev sedan dyster för just det hade Sveriges politiker slutat med
för länge sedan.
Att värna om Sverige och
svenskarna.
Det lilla landet i norr med
en fantastisk historia och fantastiska människor var dömt att utplånas. Inte
genom krig utan genom politik.
ÖB rätade på sig och gick
fram till Johan Stenbäck och skakade hand med sin officer. Mer väntade dem
innan dagen var slut, inte bara en ilsken försvarsminister som sett sin post
som statsminister i nästa val flyga sin kos.
Skånes flygplats hösten 1995
Överbefälhavare Kurt Norén
steg ur bilen och följd av sin stab gick han in på flygplatsen där både
kompanichefen för Eksjö regemente och chefen för
BA08 mötte honom.
Tillsammans gick de in i
ankomsthallen som var avstängd för civila förutom flygplatsanställda och
journalister.
Han såg att försvarsministern
blev intervjuad av reportrar varav de flesta var utländska. Johan Stenbäcks
frisläppande var resultatet av ett intensivt arbete av svensk god politik. Så
löd ordern uppifrån men ÖB visste bättre. Sent en kväll hade en gammal vän
kontaktat honom och visat honom intressant rapportering och ännu intressantare
satellitbilder.
”Om inte ni rekryterar dem”
hade hans vän avslutande sagt, ”så gör vi det.”
En hedersvakt från Eksjö stod
uppställd framför dörrarna till ankomsthallen och bredvid dem stod Kapten
Stenbäcks pluton, dagen till ära hade de fått ta på sig försvarets uniformer
och sina blåa baskrar. Han kände sig stolt när han såg dem och det skulle de få
veta.
Framför dem stod Maria
Stenbäck och ÖB gick fram till henne. Hon skulle inte stå där ensam, men ministern hade övergivit henne för att flirta
med tv.
ÖB hälsade på henne och bad
henne följa med medan han hälsade på Bravo Tango. Han berömde dem en och en för
deras insatser i Bosnien och för deras insatser den dagen deras kapten togs
tillfånga och civila liv, barns liv, räddades.
Några av dem studerade han
extra ingående, han hade sett dem på kort och korten gjorde dem inte någon som
helst rättvisa.
Sedan väntade de tills
dörrarna slogs upp och ut kom Kapten Johan Stenbäck. Kameror blixtrade och reportrar ropade
frågor. Han struntade fullkomligt i protokollet, som i förväg hade skickats
till honom, ignorerade sitt högsta befäl och försvarsministern med mera och kramade
istället om sin fru. Sedan med armen om henne hälsade han på sin pluton och det
var ingen tvekan om att de var glada att se sin kapten igen. Soldaternas
leenden lyste upp rummet lika mycket som fotografernas blixtar.
Treat your men as your beloved sons tänkte Öb och märkte att han log brett medan staben
runt ministern och ministern själv såg snopna ut.
Sedan kom paret Stenbäck fram
till honom.
”Skönt att se er välbehållen
Kapten, sade ÖB, och er fru också. Imorgon skulle jag vilja träffa er och er
vagngrupp för att diskutera framtiden. Bravo Tango gjorde ett gott ett mycket
gott jobb i Bosnien och försvaret har ett gott behov av sådana män. ”
Sedan med en menande blick på
Maria tillade han, ”Och kvinnor.”
De förstod, det såg han på
dem och han var nöjd men ministerns dag blev fullständigt ruinerad för tydligen
hade Kapten Stenbäck missat att läsa den delen i protokollet som handlade om
vad han skulle säga i massmedia.
Hoppsan!
tänkte ÖB, kaptenen glömde berömma den
tysta diplomatin som fått hem honom! Helt rätt för politikerna har inte gjort ett
skit!
Hela äran av att han levde
och var fri att komma hem gavs av Kapten Stenbäck till de svenska trupperna i
Bosnien, medan svensk politik och svenska politiker fick sig en avbasning utan
like.
Jag kunde inte sagt det bättre själv. Jänkarna kan
glömma sina planer för det här är min blivande efterträdare, om jag har något
att säga till om!
Han vände sig till Eksjö
regementschef men var noga med att alla runt omkring hörde vad han sade.
”Överste, Kapten Stenbäck har
en plats på Försvarshögskolan till hösten. Det ska bli mig ett sant nöje att
följa den blivande Majorens karriär inom försvaret.” Genom den kommentaren
satte ÖB p för alla negativa följder av Kapten Stenbäcks icke politiskt
korrekta uppförande inför massmedia.
Jag tar hand om de mina tänkte Öb men blev sedan dyster för just det hade Sveriges politiker slutat med
för länge sedan.
Att värna om Sverige och
svenskarna.
Det lilla landet i norr med
en fantastisk historia och fantastiska människor var dömt att utplånas. Inte
genom krig utan genom politik.
ÖB rätade på sig och gick
fram till Johan Stenbäck och skakade hand med sin officer. Mer väntade dem
innan dagen var slut, inte bara en ilsken försvarsminister som sett sin post
som statsminister i nästa val flyga sin kos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar