Ämma

Ämma
hjältinne-hund

Här har vi en bild på Ämma som stolt poserar framför Fågelhult Södregård. Runt halsen har hon husses fältkikare. Schäfrar är mycket intelligenta och den här hunden var exceptionellt intelligent. Ämma var helt tokig i att bada var det än fanns vatten, (om så en pöl på 30 cm) gillade att krypa upp i knäet på folk (med rumpan först, peu un peu tills du hade en 46 kg hund i knäet) och vaktade huset från mystiska främlingar. Vilka som var mystiska avgjorde hon efter eget skön, en viss sorts folk fick aldrig komma innanför grinden. Tror hon gick på lukten...
Sade matte "Älg!" då visste hon att hon skulle springa ut och skälla på älgarna som åt från äppelträden. Detta tyckte besökare från Stockholm var helt vansinnigt, älgar ska ju beundras som de skogens kungar de är!
Nu är det som så (alla Stockholmare och annat löst folk) att Småland kryllar av älg och de älskar att klampa runt i våra trädgårdar speciellt under älgjakten, för då vet älgen att alla jägare ränner ute i skogarna och har ingen koll på sina trädgårdar. Så viss intelligens får jag även tillskriva det djuret!
Avslutningsvis så hade Ämma en bästa kompis, vår katt Sam, som sörjde henne länge efter att hon dog. Uttrycket "som hund och katt" är för min familj lika med två bästa kompisar! Maken till kamratskap får jag leta efter:)

Nu mina vänner, kastar vi in oss i nästa kapitel där hjältinnan Maria fattar ett beslut.

(Lena ser sig frågande omkring...)
"Ho ho Peter where ary u?"
(Ser att Peter har fastnat i den lilla runda dörren till Huset Under Kullen.)
"Kära läsare, det verkar som om Peter inte hör mig inifrån Frodo Baggers hus, så jag får sätta igång nästa sekvens själv."
(Lena sätter sig i regissör-stolen, den med två! mugghållare och drar ner kepsen i pannan.)
"Kamera, action!"